Att gå ner på livet

Jag ringde en gång min telefonoperatör och frågade om de kunde spärra ett nummer för utgående samtal. Kvinnan i kundtjänst var mycket förvirrad och frågade om det inte var ingående samtal jag menade. Nej, sa jag, utgående. Jag vill att det ska vara omöjligt för mig att ringa detta numret. Kvinnan var fortfarande förvirrad och sa att hon bara kunde spärra nummer att ringa till min mobil, inte från. Tydligen utgår telefonbolagen från att man besitter någon slags självbehärskning. Det är inte fallet. Jag har försökt göra samma sak med Facebook nu, alltså spärra det från min sida, så att jag inte kan se en viss persons aktivitet. Det går tydligen inte heller. Återigen ska man besitta den här självbehärskningen. Jag bara undrar, var kommer den ifrån?

Har i alla fall varit någotsålunda diciplinerad idag och skrivit nästan halva min uppsats. Tog precis en paus för att spana in Idolfinalen som jag laddat ner. Bra final måste jag säga, bra att Marie vann också. Låten passade henne bättre än Amanda. Nu måste jag fortsätta på uppsatsen dock. Har varit för mycket smitande från den i helgen. Dumdidumdidum.