Att gå ner på livet

Vad är det med föreläsare och over head maskiner? De flesta har ett hum om hur dessa hanetars, men det finns vissa som har seriösa problem. En av dem är föreläsare här i Leeds och idag höll han på och trixa så mycket med denna, får det erkännas, relativt simpla uppfinning att jag var nära bristningsgränsen. Det borde ingå i lärares grundutbildning att hantera over heads. Om de inte vill ha hysteriska elever vill säga.

Jag visade mig vara något av ett datatekniskt geni igår. Lyckades nämligen efter mycket om och men att ladda ner Ondskan och separat engelsk undertext samt synka dessa. Applåder tack. Åh tack tack, så vänligt av er. Oh nä men nu får ni sluta, så hemskt besvärlikgt var det inte. Hoho.

Måste i och för sig lägga in en reservation emot att tjejkvällar enbart går att genomföra i sällskapet av tjejer. Rob och jag hade en alldelles utmärkt tjejkväll igår beståendes av rödvin (direkt ur flaskan naturligtvis), cigaretter och ansiktsmasker. Visserligen med inslag av datorspel, men ingen är ju perfekt.

Någon bör för övrigt hindra mig från att snart ta livet av turken som bor här. Han pratar (!) mitt i Dirty Dancing om valutakurser (!!!). Han stirrar på mig när jag lagar mat och tvingar mig att gå igenom hela proceduren trots att jag mest gissar mig fram själv. Han saknar all sinne för ironi och sarkasm och pratar så entonigt, men samtidigt hysteriskt, att jag bara vill dö så fort han öppnar munnen. Om ingen gör något snart kommer det snart att ske en olycka...

Vad göra med pojkvänsfri söndagskväll? Svaret är enkelt: vräka i sig ben&jerrys glass under konstantlipande till Dirty Dancing. Ibland är livet underbart.

Förresten, vad är det med killar och medicin? Medan vi tjejer glatt knaprar i oss allt vi kan hitta för att bota alla möjliga mer eller mindre allvarliga åkommor vägrar killar att ta ett enda litet piller trots huvudvärk och snuva. Kanske beror det på att vi har mensvärk en gång i månanden, vi vet att loppet redan är kört liksom; vi kommer smaska smärtstillande en gång i månaden så ingen idé att spara på krutet dess emellan heller. Men nog hade det varit bättre om killar haft samma inställning. Då hade vi kunnat proppa dem fulla med droger istället för att lyssna till deras ynkliga gnällanden om rinnande näsor och varma pannor.

Trodde att det var ett smart drag att gå till affären direkt efter den (alldelles för) tidiga föreläsningen, för att slippa handla i konstant kamp om golvyta med de övriga hjorderna av människor. Det var det inte. Det får visserligen medges att affären inte var alls lika packad med folk och att det inte var någon kö till kassorna, men där fanns något annat minst lika upprörande, nämligen tanter. Det kryllar av dem och dem går låååååångsamt. Försöker man glida förbi dem kommer det någon annan tant och blockerar vägen för en och de ler så artigt så att man inte kan låta bli att le tillbaka när man egentlugen bara vill klubba ner dem allihopa. Suck.

Har köpt en ny iPod idag! Min gamla blev ju stulen, så den nya är en födelsedagspresent från pappsen. Den är fett grym! Plats med 80 GB och den har färgskärm och en massa andra roliga funktioner. Ska fortsätta leka med den med en gång.

Rob har precis formulerat sin allra första egenpåhittade konversation på svenska,med ett var som tidigare framstog som ett begränsat vokabulär, men som nu alldelles tydligt visat sig vara språket av en poet. Den lyder:

Vad har du?
Jag har grodorna. Ja, jag har hela säcken full med grodor. Vill du ha en?

För er som inte fattar kopplingen är detta en kombination av "bä bä vita lamm" och "små grodorna". Genialt.

Förödande brösthändelse igår. Köpte ett paket av sådana där bh:ar som man klistrar fast på brösten och de kom bara i en storlek. Jag fick klippa av dem till hälften. Har nu visserligen dubbelt så många bh:ar än vad som fanns i paketet från början, men även ett fastställt faktum att mina bröst är hälften så stora som H&M:s uppfattning av en genomsnittskvinna. Vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Övertalade Rob att köpa en lär-dig-själv bok om svenskan. Kan inte påstå att han har pluggat överdrivet flitigt, men det går inte att förneka att han gör framsteg. Hans hittills svåraste mening är: "Vad har ni för yrke?". Bra mening.

Ps. Om 27 minuter är det min födelsedag i England, men det har redan varit min födelsedag i Sverige i 33 minuter, så alla ni som känner er träffade för att inte ha sagt grattis än (vilket är alla): jag ska inte glömma detta!

Satans tvättmaskiner. Min tvättdebut har hittills kostat mig 100 kronor, varav 50 spenderades på att köra en tom tvättmaskin. Anledningen till detta är att tvättmaskinen såg ut som torktumlaren och vice versa, varför jag lade in kläderna i torktumlaren, lade i pengar och satte på tvättmaskinen. Nu blir det bara en maskin ikväll, mer än hundra kronor per kväll och tvätt kommer liksom inte att någonsin spenderas.

Livstecken idag från en av tjejerna som bor i min lägenhet. Jag såg henne visserligen inte, men hörde henne. Har nämligen inte sett någon av de två tjejerna som bor här på ungefär två veckor, medan jag träffar på killarna hela tiden. De har dock mat i kylen som inte tycks bli gammal så någonstans gömmer de sig. Mystiskt.

För övrigt bakar jag, kanelbullens dag till ära, inget minde än just kanelbullar. Kanske kan munra upp mig efter tvättkatastrofen.

Det borde finnas en lag emot föresläsare med ihopväxta ögonbryn. Hur ska man kunna koncentrera sig på vad de har att säga när de har ett stort hårigt streck över hela ansiktet? En av föresläsarna idag gick i alla fall miste om 15 minuter av min uppmärksamhet som istället ägnades åt förundran över denna ansiktsprydnad.

För övrigt precis hemkommen från en helg i Bristol. Intressant att komma på "oväntat" besök till Rob då han inte haft tid att städa undan. Då kommer de äkta manliga generna fram och de visar sig genom mögliga tepåsar och undangömda uppdruckna vinflaskor som sedan länge fått tjäna som askfat... Med detta inte sagt att jag aldrig haft gamla "askfat" undangömda någonstans. Men det är kul att klaga (det kanske är det kvinnliga genen? (hehe))!

Imorgon börjar allvaret, nämligen plugget. Efter att ha glidit i två veckor ä det på sin plats, med tanke på att även mitt undermedvetna börjat jaga min förslappade livsstil. Jag drömmer till exempel om min mammas röst. Och då menar jag mammas tjat. Mycket alarmerande och obehagligt, och ett tydligt tecken på att jag behöver sätta fart på min tillvaro.

Nyss hemkommen från Bristol kände jag mig tvungen att gå på Leons födelsedagsfest här i huset för att inte helt tappa mitt nyfödda sociala liv i Leeds. Ack vad jag kände mig gammal bland dessa nyutflugna ungdomar. =) När jag kommer upp strax innan tolv ligger Leon nerspydd i sin säng och säkerhetsvakten kommer upp och talar om för oss att sänka volymen och stänga branddörren. Då gick jag till mitt rum och gjorde mig en kopp te. Se, äen jag kan vara vuxen. Lite i alla fall.