Att gå ner på livet

Jag måste lära mig att ljuga. Idag satt jag till exempel i bilen med pappa och tänkte febrilt på någon rolig lögn så här på första april. Hjärnan gick verkligen på högvarv och tillslut fick jag ur mig att parkeringen vid Liseberg skulle rivas och flyttas till Heden och där parkeringen hade legat skulle man bygga ut Liseberg. Vilket roligt aprilskämt. Verkligen. Masken kunde jag hålla i ungefär två sekunder också innan jag började fnittra åt min egen fyndighet. Pappa bara suckade åt sin humoristiskt inkompetenta avkomma. Fram till nästa år ska jag lära mig att ljuga plus tänka ut ett tjugotal hysteriskt roliga aprilskämt att ha i beredskap. Så se upp!

För övrigt är jag sjukt pank. Har inte kunnat komma åt min internetbank på några dagar så har levt i förnekelse. Har dock varit ganska nervös varje gång mitt kort ska dras, så bad min bror kolla mitt konto idag innan jag skulle gå och köpa frukt. Visade sig att förneklesestadiet inte varit särsklit konstruktivt för min ekonomi. Snarare jävligt destruktivt. Har nu bestämt mig för att lura min ex-pojkvän på de pengar jag är skyldig honom (fast med tanke på ovanstående så kanske det inte är en så bra idé...). Hoppas att han inte går in och försöker översätta min blogg. Hihi det skiter jag, någonting kan man väl få för ett krossat hjärta och just nu uppskattar jag pengar betydligt mer än någon slags känslomässig återbäring. Det gör jag nog förresten alltid. Bara så att alla vet.