Att gå ner på livet

Undra hur mycket tid vi spenderar på att tänka på vad andra tänker på. Jag vet att jag och mina kompisar spenderar en hel massa tid åt att både tolka och förklara vad andra människor, mestadels män, tänker på. Och det tragiska är att vi kommer aldrig att få veta. Ändå kan vi vara ganska bestämda i våra åsikter om andras tankar, säga att vi vet exakt varför de agerar på ett visst sätt och hur de borde agera istället. Undra just hur många andra människor som har tolkat mina handlingar och därigenom kunnat lista ut vad jag tänker på. Känns rätt menigslöst när allt kommer omkring. Dessutom finns det ju en anledning till varför man inte alltid säger vad man tänker. Hade jag alltid sagt vad jag tänkt hade jag antagligen varit väldigt ensam.

Jag har tenta om 13 timmar. Trots detta har jag spenderat de senaste två dygnen (med korta pauser för mat, sömn och utgång (samt samtal med mina vänner, då jag försökt diskutera vad andra människor tänker)) sittandes i sängen, tittandes på sex and the city, drickandes vin eller läsk, ätandes pizza eller chips och rökandes (dessutom askat i en pringlestub för att slippa röra mig ifrån sängen). Jag har nu öppnat mitt anteckningsblock. Så kan legitimera ett sex and the city avsnitt till.