Att gå ner på livet

Jag borde vinna ett pris i pretentiöshet. Inte nog med att jag har gjort ordning en tallrik med gurka och morot med dipp för att äta till Så ska det låta, jag har dessutom lagt varann gurka varannan morot så att det bildas ett mönster - på mitt finaste porslin. Det är så hemskt att jag vill slå mig själv. Antar att jag försöker kompensera för att jag drack öl istället för att gå till gymet idag, men det är faktiskt inte en legitim anledning till att bete sig hur som helst. Någon måtta får det faktiskt vara.

För övrigt är det intressant att se hur det numera är mer politiskt korrekt att säga att man kan tänka sig plastikoperation än att inte göra det. Det har allmänt blivit politiskt korrekt att vara politiskt inkorrekt. Kanske har begreppen spelat ut sin roll?