Toalettdeklarationer och tonårsfasoner

Snart hemma efter tre veckor i Australien. Ska bli skönt att slippa dela rum med två killar. Det är lustigt när man delar rum med andra att man alltid måste deklarera vad man ska göra innan man går på toaletten. Det uppstår liksom någon slags rangordning om vad som har företräde, beräknat på en formel där tid för utförande och brådska balanseras. Ska bli skönt att slippa.

Något annat som ska bli skönt att slippa är mig själv i närvaron av föräldrar. Helt plötsligt förvandlas jag till en tonåring igen och får helt oberäknerliga tonårsutbrott. Som om hormonerna känner igen sig och smyger tillbaka till sin igenkännbara miljö. Deras syre är föräldrartjat, deras föda syskonkärlek. Plötsligt finner man sitt temperament helt okontrollerbart och man deltar i konversationer på nivån "Menvar du är ju helt jävla hysterisk!", "Du är helt jävla hysterisk!". Sedan måste man dock rationalisera sitt beteende - stoltheten tillåter inga ursäkter. Istället tvingas man låtasas att man hade helt legitima själ till sitt utbrott, att det är ett helt förnuftigt beteende och ett fullständigt rimligt sätt att uttrycka eventuellt missnöje på. Vilket naturligtvis får en att framstå som än mer tonårsaktig. Men det kan man inte heller erkänna. Så är man inne i samma gamla onda cirkel av okontrollerbara hormonutbrott följda av rationaliserande stolthet som i längden får ens föräldrar att fundera på att smyga i lugnande droger i maten och själv skulle man inte ha något alls emot om dem gjorde det. Suck.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback