Att gå ner på livet

Imorgon är domedagen. Imorgon sätts allt på prov. Imorgon kommer finanskrisen på Wall street blekna i jämförelse. Imorgon är dagen då csn beslutat att ge mig pengar för sju månaders utlandsstudier. I en klumpsumma. Det är jättemycket pengar. Personen som beslutat detta borde omedelbart få sparken. De vet inte vem de har att göra med. Jag har redan sett ut ett par skor, ett högtalarsystem för iPoden samt bokat tid för tatuering. Har också avsatt tid på fredag för shopping och ska till Sheffield vintage fashion fair på lördag. Jag kan helt enkelt inte ha så mycket pengar på mitt bankkonto, det är emot naturlagarna. Jag är livrädd inför morgondagen. Skulle inte förvåna mig om jag får för mig att köpa en bil eller nåt. Be för mig. Snälla.

För tillfället är mitt rum täckt av reklam och erbjudanden som jag inte har stake nog att tacka nej till. Vissa är dock mer intressanta än andra. Som till exempel det lilla party-kittet jag fick idag innehållandes öronproppar, kondomer och ketchup. Vad mer behöver man?