Att gå ner på livet

Nu så. Nu har jag faktiskt kommit en bit på väg. Har gjort den första intervjun och den gick strålande. Trodde först att personen i fråga skulle bli lite sur över att jag rotade i hans liv, men han blev nog snarare smickrad. Detsamma gällde nästa persons man, som också lät positivt inställd till mitt ärende. Inser dock att jag inte kan ringa förrän på eftermiddagen då de flesta normala människor är på jobbet vid den här tiden. Inte alla som har samma dygnsrytm som jag, vilket nog är tur för det här samhället.

Ska till skolan snart, men måste äta något innan. Har två val: 1. Köpa något på pizzerian. 2. Laga något själv. Fördelarna med alternativ ett är att jag slipper anstränga mig. Fördelarna med alternativ två är att det är billiggare och förhoppningsvis godare. Alternativ två har dock en stor nackdel: disk. Kylskåpet är dessutom ganska tomt nu såhär innan löning, så det får nog bli pizza. Nä, jag behöver nog ett argument till för att få lov att traska ner till Eklanda pizzeria. Hm...Tid! Jag hinner faktiskt inte laga mat om jag ska få gjort något innan skolan (sedan om det är skolarbete eller att få sett ett avsnitt av Cityakuten låter vi stå osagt...).