Judesånger och judeargument

Det är bara under en middag med 45 judar man kan finna sig själv i en evighetslång, men dock så högljudd, allsång. Jag tror att det sjöngs i säkert en halvtimme, ackopanjerat av klappande, bankande på bordet etc. Ett kritiskt läge uppstod dock vi en punkt då det verkade som om vi vår reportoar nått sitt slut. "Fan", tänkte hela sällskapet "Vi kan inga fler sånger på hebreiska....Men vi måste ju sjunga....Låt oss sjunga I will survive!" Så kom det sig att hela skaran brast ut i I will survive, mycket högljutt och euntusiastiskt.

Ett tag trodde vi nästan att polisen skulle storma in så högljudda vi var. Men det finurliga med att bara vara judar är att man kan komma undan med rätt mycket enbart genom att nämna Förintelsen, så det hade inte gjort så mycket. "Ni borde nog sänka ljudvolymen lite" "Ah, men du ser, Förintelsen". Eller, "Det är förbjudet att röka inomhus" "Jo men du vet, Förintelsen". Det finns liksom inget mottargument. Man kan göra vad som helst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback